Efter att ha nått en exempellös VM-final på hemmaplan 1958, och med toppstjärnor som Liedholm, Skoglund, Gunnar Gren och Hamrin, vilade det svenska landslaget och förblev i årtionden utan att glänsa i internationella tävlingar. Men 1994 förändrades allt tack vare en ung och begåvad generation som nästan upprepade 50-talets bedrift och förde det nordiska laget till en VM-final. Med stor defensiv intelligens, överraskande uthållighet i den intensiva amerikanska sommarvärmen och ett överväldigande anfall bestående av Dahlin, Brolin, Kennet Andersson, Herik Larsson och Klas Ingesson, förtrollade Sverige alla i USA och hade det bästa anfallet i VM, med 15 mål på sju matcher, ett snitt på över två mål per match.